saken da aktuella informationen, alternativt genom att otvetydigt fortjusa informationen at kallor saso verkar otillrackliga, vilket stode till att varsla lasaren forsavit informationens ursprung. Beskada samtalsidan sta mer fakta.
Bland do arter saso anvander sexuell fortplantnin ar saken dar sexuella attraktionen (eller erotis tilldragning ) attraktionen till andra medlempulering alternativt sta erotiska aktiviteter.
Atskillig hypoteser galland evolutionsteorin foreslar att somlig sarskilda egenskaper hos organismer ( sekundara sexuella egenskaper ratten i pafaglar, storleken pa hornen bruten hjortar, saken da sexuella skin av primater; volymen utav brosten alternativt storleken ratio- svaga kvinnors hofter, muskelmassa hos hanar. ), sasom skulle framkalla sexuell attraktion, inneha valts ut utav evolutionen darfor att hoja risken forut fortplantning med saken dar lampligaste partnern.
Foljaktligen skulle atskilliga populara attraktioner, so broststorlek alternativt nago kvinnas laga forhallande mellan li samt hoft, framfo motsvara sexuella preferenser efterso sarskilda kulturella egenskaper.
OBS Den narvarand artikeln presenterar teorier samt vetenskapliga datorer inte ifall morfologiska, sunda, olfaktoriska egenskaper etc. sasom orsakar erotis dragning emellan kreatur. Dom specifika neurobiologiska processerna sasom astadkomme det mojligt att kanna igen det motsatta konet presenteras inom artikeln erotisk bojels. Do neurobiologiska processerna sasom ligger mo faste sta sexuella preferenser forut somlig egenskaper hos partnerna eller sta markli specifika partners presenteras inom artikeln erotisk foredra.
Allman internminne
Syntesen bruten sta har tillgangliga datorer inte tyder pa att dom majoriteten kreatur befinner sig biologiskt organiserade sta heteroseksuell samla. Beroende pa kannetecknen hos kanda neurobiologiska kretsar verkar kemisk samfardse existera saken da mest lampliga stav sandning fran signaler saso utloser sexuell attraktion.
Neurobiologiska kretsar utav kopulation
Nya vetenskapliga studier visar att saken dar allmanna neuroanatomiska organisationen av icke-primata moderkaksdjur befinner si speciellt utformad sta heterosexuell sampulering. Enkelt uttryckt finns det tre stora forkopplade neurobiologiska kretsar, kontrollerade itu hormoner
Enligt denna organisation befinner sig det i moderkaksdju luktkretsarna som verkar existera de mest lampliga for nedarv bearbetning bruten signaler saso utloser erotisk dragning.
Organisation fran sensoriska system
Studien av skild sensoriska system antyder att bara kemisk kommunikation tydligen befinner sig den mest lampliga darfor att formedla signaler relaterade at erotisk attraktion.
Nagon kemisk molekyl kan riktig ha specifika fysikaliska sam kemiska egenskaper, sasom skiljer sig mycket av de tusentals andra kemiska molekyler som finns inom miljon. Kemisk samfardse finns villi samtlig nivaer inom nago organism inom cellen, mellan celler, emella vavnader sam organ. Aven kan kemiska molekyler enkel syntetiseras, emitteras sam detekteras av nago organism. Hos moderkaksdju kan flertal sensoriska organ ( tunga, Grueneberg ganglion, septalorgan etc.) rona kemiska molekyler. Skad det ar olfaktoriskt epitel och sarskilt det vomeronasala organet saso verkar specifikt organiserat darfor at process de kemiska signaler saso utloser sexuell attraktion.
Jamfort tillsamman somatisk stimulering utgo det somatosensoriska systemet av atskillig typer itu receptorer ( mekanoreceptorer, nociceptorer, termoreceptorer osv.) Som finns i huden, inalvorna, musklerna samt senorna ino kroppen. At skiljaktighet av sensoriska ordna darborta receptorer finns inom sensoriska organ, befinner si skilda somatosensoriska receptorer utspridda inom alltsammans kroppen. Dessa receptorer mojliggor detektering av skadliga stimuli, temperatur, stretch, tryck, vibrationer eller forbindelse. Gallande denna pla marker vi att ingen fran dessa receptorer kan finnas till specifika forut nago sexuell tecke. Varje kontakt tillsamman kroppen aktiverar somatosensoriska receptorer, oavsett ifall kontakten befinner si sexuell eller icke. Det finns saledes inga elementara somatosensoriska signaler sasom befinner si specifika forut reproduktivt beteende. Det finns dock specifika kopplingar emella penis / kittlaren samt beloningssystemet, som utloser sexuella reflexer och inducerar flertal sexuella lardomar. Skada det somatosensoriska systemet verkar ick finnas till organiserat darfor att handlagga signaler som utloser erotis attraktion.
Den visionen lönsam webbplats ar en biff sensorisk vattenvag bland hominider. Atskilliga teorier age eftersom spekulerat inom att visuella signaler kan klaffa sasom specifika signaler darfor att utlosa erotis dragnin. Andock det visuella systemets funktionella egenskaper verkar ej besta lampliga stav bearbetning fran medfodda signaler forsavit erotis dragning. Faktum befinner sig att fotonerna saso omfatta elektromagnetisk stralning och belysning ar energipartiklar. Do kan sarskiljas a varandra via sin vaglangd emella 10 3 och 10 ?14 meter. Dom sensoriska synstrukturerna befinner sig receptorerna (3 typer bruten kottar sam 1 cirka fran stavar ) hos do neurosensoriska cellerna i nathinnan som detekterar fotoner tillsammans nago vaglangd emella 400 samt 700 nm. Avhangig kungen dessa egenskaper, inom ultimat fall inom dagsljus, kan bara tre fundamental visuella signaler detekteras. Darutover, saken da anatomiska nivan, visas saken da ick i gnagare kopplingar emellan visuella strukturer och nervceller i hypotalamus sasom styr hormonellt reproduktionssystem ( neuroner mo GnRH / LHRH). It dessa anledning befinner si det osannolikt att det finns en nedarv grundlaggand synli tecke forsavit avelsbeteende. Anda kan det finnas genomforbart att precis fakt, extraherad a bearbetning av elementara visuella stimuli, kan funka saso nago nedarvd tecke. Denna atgard, ehur den befinner sig otrolig pa grund av dess inneboende komplexitet, kan intraffa ino dom associerande kortikala delarna utav det visuella systemet.
Ino karleksforbindelse mo horseln befinner si horselns sensoriska strukturer sensoriska harepitelceller ino snackans spiralorgan, som kanner itu rorelser orsakade utav molekylara vibrationer ino luft eller divateoxid. Molekylara vibrationer har ick specifika konsegenskaper, sa det kan uppenbarligen ick vara nagon nedarvd enkel horsel tecken sasom utloser sexuell dragnin. Darjamte upptrader saken da anatomiska nivan ick i gnagaranslutningar mellan horselstrukturerna sam nervcellerna i hypotalamus som styr hormonellt reproduktionssystem ( neuroner at GnRH / LHRH). Sa smaningom kan det existera mojligt att detaljerad information, extraherad av proces fran elementara horselstimuli i associerande kortikala regioner, kan fungera som ett nedarvd signal. Skad experiment tillsamman gnagare indikerar att det antagligen ick finns nagra medfodda horsel sexuella signaler, varken hos honan eller hos hanen.
Sammanfattningsvis i den nuvarande kunskapslaget blott luktsystemet ino moderkaksdju verkar specifikt organiseras for att behandla skilda typer it medfodda signaler som kan utlosa erotisk dragning.
Signaler saso utloser erotisk attraktionskraft
I strec tillsamman den biologiska organisationen bruten sensoriska system inneha undersokning visat vikten av skilda upplysning (kon, alder, endokrin stallnin, genotyp, etc.) som formedlas it kemiska molekyler samt deras funktion inom sexuell attraktionskraft.
Andra signaler, som ick befinner sig kemiska sam som det forut ha befinner si besvarligt att besluta om de ar medfodda eller forvarvade, spelar aven nago betydels inom erotis attraktionskraft. Dessa signaler, saso relaterar till erotis dimorfism sam precopulatory beteenden ( uppvaktning visar ), ar